Huvudkaraktären presenteras bra i början, men vissa andra karaktärer bara dyker upp och jag fattar inte vad de gör där.

Huvudkaraktären heter Jenna. Hennes mamma har bröstcancer. Jenna är inte populär, men antagligen vill hon vara det. Hon tycker att hennes mamma var snygg och populär när hon var ung, men nu tycker hon att hon är ful. Hon skäms över sin mamma, över sin mammas kryckor. Och nu har hon en rullator. Och hon skäms över den. Hon vill att hennes liv ska vara ”normalt”, att hon inte ska behöva skämmas över sin mamma. Jag vet faktiskt inte vad jag tycker om henne. Hon verkar taskig mot sin mamma, det är ju inte hennes fel att hon har cancer. Men jag tyckte det var synd om henne först i början när jag läste boken. Men hon är taskig mot sin mormor och sin morfar. De kommer hem till henne och vill hjälpa henne, men hon säger taskiga saker till de och respekterar inte de.

Hon vill också vara som Ullis. Ullis är skolans snyggaste och populäraste tjej. Det är i alla fall vad Jenna säger. Ullis har en pojkvän. Det har inte Jenna. Ullis har en frisk mamma. Det har inte Jenna. Som jag sa vill Jenna leva ett så kallat ”normalt” liv, som Ullis. Men, Jenna visste inte att Ullis mamma, är en alkis. Och Ullis bryr sig inte om att alla vet. Hon säger det till folk som att det är självklart, att det är helt normalt. I början av boken hatar Jenna Ullis. Men ju längre in man kommer i boken desto mer börjar hon umgås med henne. Hon går på Ullis fester, de fikar tillsammans. I början, eftersom boken är skriven i Jennas perspektiv, så ser man Ullis som en ond person. Men, ju längre in boken man kommer så märker man att hennes mamma är alkoholist, att hennes mamma inte tar hand om henne, så det är kanske därför hon har blivit som hon är.

Robin.U